Kolla på tv-klippet HÄR!

#TBRockis del ett! Ja. Jag tog ju mig en sväng till Skåne i somras och gjorde lite kul grejer. Bland annat så hälsade jag på Oscar Zia i Båstad där han gjorde ett litet framträdande under tennisveckan. Jag bestämde, väldigt genialiskt tyckte jag, att vi skulle trampa trampbåt. Att vi skulle tävla mot hans dansare i en regelrätt TRAMPBÅTSMATCH.

Det gick åt helvete.

1: Det går typ inte att styra de där jävla båtarna.
2: Det går absolut inte att styra de där båtarna när det är hundra personer i vattnet.
3: Det går absolut inte att styra de där båtarna när man sitter i samma båt som en flickidol som alla människor i vattnet, utanför vattnet och på bryggan är rätt intresserad av.
4: Man kommer lätt snabbt och ut till havs.
5: Ja. Det var det.

Här får ni se lite backstage-bilder också:

Tampa trambåt låter ju enkelt.
Det är mindre enkelt när det är trettio grader varmt och det är en fullsmockad badstrand. Men vi gjorde vårt bästa. Jag och Oscar i lag mot dansarna Kenny och Alessandro.
Ja.
Den organiserade kampen som var tänkt blev mest förvirring ut till havs och värdelös trampning. Tillslut fick jag och Oscar ta hjälp av hans fans för att överhuvutaget ta oss tillbaka till stranden. Sedan hoppade vi i vattnet och sprang sista biten.
Om vi vann?
Ni kan nog gissa er till den… Efteråt var vi blöta, sandiga, svettiga och hade lite lätt solsting. Och slogs om duschen i mitt hotellrum.

– Det finns ingen whisky här inne som med Icona Pop.
Söndag i Båstad och Oscar Zia invigde tennisveckan. Det var så varmt att vi fick gömma oss i skuggan, men Oscar lyckades ändå briljera med ”Ballare con me”, ”Yes we can”, ”Love on the run” och John Legends ”All of me”. Sedan kom momentet när vi skulle trampa trambåt mot dansarna Kenny och Alessandro.

Såhär i efterhand är jag mest glad att vi överlevde.

Såhär glad var jag när jag tog lille Adam (ja, bilen heter fortfarande Adam och det känns som min pojkvän för att han har ett namn) mot Skåne. Det jag inte visste då var att jag skulle ringa min pappa i panik tre gånger och mitt i natten sitta på en parkeringsplats med sovande lastbilschaufförer och läsa en instruktionsbok med hjälp av ficklampan på iPhonen. Alltså jag är jävligt bra på att köra bil. (På Leksand sommarland kallade de mig ”naturbegåvning” när jag körde om folk på insidan åp gocartbanorna när jag var liten) Så det känns fruktansvärt surt att allt tekniskt som har med bilen att göra vann över mig. Men jag kom fram. Åtta timmar efter att jag startat från Stockholm.

MEN. Jag passade också på att stanna i Linköping och käka mat med de här härliga tjejerna.
Det är så kul att kunna träffa er som inte bor i Stockholm när jag väl har chansen! Vi snackade massa skit och The Fooo i en timme innan jag behövde bege mig vidare. Jag gör gärna om något liknande när vi reser nästa gång, oavsett stad. Vad tycker ni om det? Tack igen tjejer!