Jag vet absolut inte var jag ska börja någonstans, (det är lite för ”emotional”, som Ogge skulle ha sagt) men vi kör ändå. TACK för all respons på Rockbjörnen backstage. Den har bara levt i nio timmar, men den har gett så mycket kärlek tillbaka att det känns som att jag ska sprängas.
Vi har jobbat så hårt med det här, så hårt med hela backstage-konceptet, så hårt med hela Rockbjörnen, för att göra allt till ert. Vi vill ha er med. Vi vill ha er närvarande.
Det är hela tanken, hela konceptet, med Rockbjörnen 2014.
Jag vill att den här sommaren är något vi ska ta del av, och göra, tillsammans. Jag har sagt det tusen gånger känns det som, men jag vill att ni ska veta att vi kommer att fortsätta jobba hårt med det här.
Med The Fooo. Med andra artister. På festivaler och konserter och upptåg.
Redan på tisdag träffar vi ett skivbolag för att planera nästa backstagehäng i form av den minidokumentär ni precis fick ta del av med The Fooo.
Samtidigt kommer vi att fortsätta haka på grabbarna, och andra artister, och på andra upptåg. Det kommer att hända så MYCKET framöver. Det vill ni såklart inte missa.
Och jag vill för allt i världen inte göra det utan er.
I morgon är det måndag.
Jag kommer att komma in på jobbet så jävla stolt då.
Stolt över hur ni spridit videon och artikeln och bilderna. Fortsätt med det! Let love rule!

Återigen: TACK. Jag är så stolt.
NI FÅR ALLA PUSSAR JAG ÄGER OCH HAR.

Och här kan ni läsa, skratta, bläddra bland bilderna och ha kul:

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/rockbjornen/article18818143.ab

Jag älskar er för att ni är så jävla glada och fina. PUSS OCH TACK!

Någonstans är det självklart att The Fooo Experience kallades för ”Experience” av en anledning.
Klockan 20:29 den 5 april 2014 stod fyra unga killar bakom en gigantisk LED-skärm i Annexet och visste inte riktigt var de skulle göra av känslorna. De kramades. Skrattade. Hoppade upp och ner i de oanvända  scenkläderna och försökte förstå vad fan som var på väg att hända. Framför samma skärm stod 3 500 personer, ni, och väntade på att se dem förverkliga den dröm ni tillsammans jobbat fram under ett års tid.
De lyckades.
Så gjorde också ni.
I Stockholm. I Örebro. I Linköping. I Helsingborg. I Göteborg.

Att få följa killarna har varit förbannat jävla roligt. Jag vet inte om man kan säga det bättre eller mindre eller mer än så. Men att få ta del av er verklighet, av er kärlek,  av er uppskattning och av era känslor, det om något har varit en Experience jag aldrig kommer att glömma.
Aldrig. Och det menar jag.
Jag har fått höra fantastiska historier, sett ett enorm engagemang, suttit på madrasser och sovsäckar och filtar, jag har fått ta emot mer kärlek än jag trodde rymdes i er och att få ha er med på den här resan fram till Rockbjörnen Live-galan den 28 augusti är en jävla ynnest.

Med er kommer den här sommaren att bli så fantastisk att jag vet inte vad.

Jag är så glad att ni varit med. ÄR med. Att ni läst artiklarna, kollat på livesändningen, kollat på alla tv-inslag, följer oss på Instagram och gillar det vi gör.
I morgon släpper vi ÄNTLIGEN ”Rockbjörnen backstage”.
Jag hoppas att ni kommer att gilla det med.

Sedan var det dags för genrep. Jag satt mot en vägg och låtsades vara ni, fast 2499 personer färre. Vevade med armarna och jublade lite då och då. (Man vill ju helst jubla hela tiden när de här fyra står på scenen men ni vet, det blir lite awkward när man är helt ensam.)

Sedan passade vi på att ha lite kramkalas innan jag gick ut till er en sväng igen. SINNESSJUKT vad rara ni är alltså. De bilderna ska allt få ett helt eget inlägg. <3

Så var det dags för konsert och det var ju…. ja. HELT JÄVLA ASBRA. Så.

Jag fick ha keps och kasta in ballongerna under ”Lose our lungs”. Så gör man en 22-åring lycklig.

Efteråt ägnade sig killarna åt tjuvtittning och cola i logen. De var glada! Och stolta! Inte minst över er.
Och jag med! Över alla! Över all kärlek ni visat inte bara grabbarna, utan oss också som fått vara med på den här resan. TACK FÖR DET!

Jag vet knappt var jag ska börja, GÖTEBORG!
Ni var högljudda, galna, kärleksfulla och helt jäkla underbara. Sällan har man sett fans köa så länge, vara så glada och röja så hårt. Det ska ni vara stolta över.

Ni har tagit Fooo Experience hela vägen in i kaklet.
Det känns lite overkligt ändå va?

Ja. Först tog jag mig ju lite ograciöst ur en taxi utanför Liseberg och blev så FINT mottagna av er att det var då vansinnigt. Sedan tyckte jag att det var så trevligt att jag missade sådana där viktiga samtal som man måste svara på. Men sedan kom jag i alla fall i väg till killarnas turnébuss där vi skulle kika runt. Det var supersupervarmt och lite… det rörde upp känslor om man säger så.

Vi snackade en del skit. Och kröp runt i små klaustrofobiska sängar. Sedan lekte vi pekleken och det var väl egentligen där allt hände. De kan ha varit rätt oense om vem som egentligen gjorde vad, osv. Men vi kom väl fram till det här: Oscar har sömnproblem, Felix är stökigast (även om Felix ville få det till Omar), Omar är mest ordningssam (även om han inte höll med), Oscar och Omar är divigast (även om de inte höll med), Omar har sämst morgonhumör, (även om han inte höll med). Ja, ni hör ju.
Det var nästan så vi höll på att bli osams.
Såhär såg reaktionerna ut när de fick veta saker om sig själva som de inte tyckte stämde:

Sedan blev vi gladare igen.

Vi har fortfarande lite problem med klippen från leken. De brusar nå djävulskt och ja… rent tekniskt sket det sig för oss, men vi ska se om vi får upp dem på ett eller annat sätt så ni kan få kika på dem. De ligger annars här i bildspelet till den här artikeln:

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/rockbjornen/article18776413.ab

Ha inte för högt ljud på för det liksom… brusar.

… jag vet att jag lovade er lite stories om Göteborg tidigare. Då sa jag något i stil med att det skulle komma ”lite senare i kväll”. Nu är det skitsent. Men något, eller några, kom i vägen.

Ja. Daff ringde och bara ”jag kommer förbi senare”. Jag frågade inte varför. (”Jag säger att jag ska komma förbi bara sådär och du frågar inte ens varför?” sa han sedan när han klampade in här och nej det gjorde jag ju inte.) Hur som. Han kom inte ensam! Han kom med en present! Eller ja. Fyra!

Sedan lämnade han mig ensam med dem. Och de är ju förjävla söta. Men också lite… läskiga. De är ju rätt skarpa om man säger så. Bilderna alltså.

Sedan försökte jag jobba och tänkte att jag skulle skriva något men jag kände mig så jäkla ÖVERVAKAD där jag satt så det gick inte bra alls.

Men vi ska nog komma överens tillslut.
Kommer jag överens med de verkliga lär jag ju lyckas bra med ett par pappdockor också.

Med grus i ögonen efter livesändningen bilade vi till Örebro alldeles för tidigt på lördag morgon för andra stoppet på The Fooo Experience.
Jag menar, det tog ju ett litet tag att 1: få killarna att sluta stirra på de stora skärmarna där sändningen började visas på repeat efteråt. 2: få ur dem om de ville ha en taxi hem. 3: beställa taxi till rätt adresser. 4: få Felix och Oscar att inte stjäla/förstöra vår Harry Styles-pappdocka som vi har på redaktionen och 5: för mig att få ordning på allt efteråt.
Men hur som, vi kom i alla fall i väg till Örebro. Och det blev SÅ JÄKLA KUL!

När vi kom fram var det inte bara jag som var trött. Omar med. Det hade gått lite sämre för dem att komma i säng ”i tid” som de sa efter sändningen. Så efter lite kort häng i logen så gick grabbarna och sov. Jag tog en tur och kollade in kön istället. Hade jag försökt sova hade jag aldrig mer vaknat.

Det var så himla kul att träffa så många av er. Det blåste nå djävulskt och ändå kämpade ni på där ute. Och när jag satte mig ner hos vissa av er, på filtar och allt vad det var, så märkte jag att det var ganska nice ändå!

NI ÄR JU SÅDANA SWEETHEARTS. Var bara tvungen att säga det med. Tack för alla bilder. <3

Sedan soundcheckade killarna och jag och Oscar skulle spela in en video till er. Det gick åt helvete. Instagram kapade av hans huvud så ni får nöja er med de här bilderna från försöket istället. (Man kan ju tro att jag är 50 + när jag inte lyckades göra videon ”sevänlig”… Sorry.)

Sedan, efter lite mat och chill och smink, så skulle de kliva upp på scenen och folk härjade runt för musiken försvann precis innan och OG behövde dricka te och Oscar gjorde armhävningar och Felix övade moves. Sedan la de händerna i en ring och skrek att de skulle ha kul. Och DET, hade de om något, vill jag lova.

För JISSES vad högljudda ni var, Örebro! Har aldrig hört på maken i mitt liv. Och då har jag varit på 1: Fooo Experience i Annexet. 2: Justin Bieber och 3: One Direction.
You screamed the shit out of all of them.

Sista bilden för dagen blev denna:

Puss och kram!

Den här sändningen blev ju, på alla sätt, så skruvad som den bara kunde.
Så pass att Omar la huvudet i händerna i reklampauserna och bara ”vad håller vi på med? Vad håller vi på med?”, varpå Felix bara skrattade, Oscar ryckte på axlarna och deras managment kom in i studion och noga förklarade att de svettades där i kontrollrummet.
Ni har säkert sett sändningen de flesta av er, det fattar jag ju.
Men vi pratade alltså om hur Omar försökte sno en tjej från Felix, hur alla pussas med fansen, om att Omar kan förvandlas till varulv (typ) och sedan bjöd vi på ett litet exklusivt framträdande av ”Lose our lungs”. Ja, vi. Eftersom OG var sjuk ställde jag upp med en minst sagt tveksam dansinsats.
There’s a reason I’m not on stage, om man säger så.
Men det var kul!